2013-12-29

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn / Miss Peregrine's Home for Peculiar Children REVIEW


Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Av Ransom Riggs
Sidor: 384
Förlag: Raben & Sjögren

En ödslig ö. Ett övergivet barnhem. Och en samling märkliga fotografier. Sextonårige Jacob tror inte längre på de historier hans farfar brukade berätta för honom.

Skrönorna om barnen med märkliga förmågor är bedrägliga minnen från hans farfars barndom, och samlingen med sepiatonade fotografier är såklart bara ett av farfars alla påhitt. Men omständigheterna kring farfaderns död tar Jacob till en avlägsen ö utanför Wales kust och till de fallfärdiga ruinerna av Miss Peregrines hem för underliga barn.

Bland dess övergivna rum och ekande korridorer kan Jacob inte motstå en djupdykning i sin farfars förflutna och snart inser han att barnen i huset kan ha funnits i verkligheten. Att de måste ha varit mer än bara märkliga - kanske till och med farliga - och att de inte skeppades iväg till en enslig ö helt utan anledning. Men framförallt står det klart: De underliga barnen kan fortfarande vara vid liv.


Jag kommer inte ihåg när jag senast läste en nyutgiven ungdomsbok med bilder.
Bra var den i alla fall! Jag tycker att boken började väldigt spännande, det var en bra grund till historien. Början på en bok är enligt min mening lika viktig som slutet. Det är början som fångar in läsaren och slutet som släpper läsaren.
Som sagt innan tyckte jag att boken började väldigt bra, jag gillade Jacobs farfar väldigt mycket, fast vi inte fick så jätte mycket tid med honom. Dock så är han alltid närvarande genom boken då det ändå var han som började allt. 
 
Jag skulle dock inte bli ledsen eller så om vi hade fått lära känna honom i hans levande stadium haha.
Barnhemmet. Det besynnerliga barnhemmet. Eller jag kanske bör säga, barnhemmet med de besynnerliga barnen. Speciellt hem det där. Vet ni, jag vart faktiskt lite besviken på just den delen…
jag tyckte inte att det var så värst intressant där, det äventyret Jacob kände att det var gjorde inte jag, och jag fann mig själv sucka lite för mig själv när han gick dit. Jag ville hellre att han skulle göra andra saker än att gå dit.
Slutet då? Dramatiskt var det, väldigtdramatiskt. Actionpackat och det är inte fören slutet som jag känner att jag verkligen får grepp om dessa besynnerliga barn. Dessa trasiga varelser.
Det här är inte direkt en komisk bok, så om du verkligen vill ha en bok men som får dig att skratta lite då och då är inte detta en bok för dig, men om du gillar mysterier och lite mörka historier med kusliga bilder är detta en bok för dig!

 English||English|| English||English|| English||English|| English||English|| English||English|| English

Miss Peregrine's Home for Peculiar Children (Miss Peregrine, #1)
By Ransom Riggs
Pages: 352
Publisher: Quirk

As a kid, Jacob formed a special bond with his grandfather over his bizarre tales and photos of levitating girls and invisible boys. Now at 16, he is reeling from the old man's unexpected death. Then Jacob is given a mysterious letter that propels him on a journey to the remote Welsh island where his grandfather grew up. There, he finds the children from the photographs--alive and well--despite the islanders’ assertion that all were killed decades ago. As Jacob begins to unravel more about his grandfather’s childhood, he suspects he is being trailed by a monster only he can see.

I cannot remember when I last read a newly released young adult book with pictures.
Good thing was it anyway! I think the book started very exciting, it was a good foundation for the story. The beginning of a book is in my opinion just as important as the end. It's beginning that has to capture the reader and the end that releases the reader.
As I said before, I thought the book started very good, I liked Jacob's grandfather very much, though we did not get very much time with him. However, he is always present through the book as it still was he who started it all.
However, I would not be sad or so if we had gotten to know him in his live stage haha.
The peculiar home. Or perhaps I should say, the home with the peculiar children. Special home that. I was actually quite disappointed with the whole peculiar home idea.
I did not think it was terribly interesting there, the adventure Jacob felt it was I didn’t., and I found myself sighing a little to myself when he went there. I would rather that he would do things other than go there.
The end then? Dramatic, it was, very dramatic. Action-packed and it was around the end that  I felt like I REALLY got a grasp of the peculiar children.
This is not exactly a comic book, so if you really want a book that makes you laugh every now and then then this is not a book for you, but if you like mysteries and little dark stories with spooky pictures, this is a book for you!

xoxo Lihini
  

No comments:

Post a Comment