Popmusik rimmar på politik

Av Anna Charlotta Gunnarson
Sidor: 249
Förlag: Förlaget Atlas

Att popmusik kan vara eldfängd och kontroversiell är ingen nyhet. Men i den här boken ges mängder av konkreta exempel på det från hela världen. Många musiker lever farligt i sina tonsatta protester mot rasism, diktatur och militarism. Både lättsamt och allvarligt tar författaren oss med på en musikalisk odyssé bland mer eller mindre kända låtar, alla med politisk udd. Det är lärt, omskakande och riktigt roligt. 

Hur kan Izabella Scorupcos största hitlåt kopplas till apartheid? 
Var The Miami Showband irländska terrorister? 
Hur förvandlades soulstjärnan Fontella Bass till branschens bråkstake? 
I 37 korta kapitel förklarar Anna Charlotta Gunnarson både lätt och lättsamt varför popmusiken är en pålitlig barometer över det politiska klimatet och det kan,lika gärna handla om Ebba Gröns Die Mauer som om aktivism i Eurovision Song Contest. 
Temat är kamp och protester, taket är högt och ämnena spänner från Lilla Namos syn på miljonprogrammet till låten som stämplade Martha Reeves som landsförrädare. 
Vem hade du själv varit utan de låtar du hört? Ett är säkert: efter att ha läst denna bok kommer du att lyssna på popmusik med helt nya öron.

Vilken intressant läsupplevelse! Inte ett ämne man kanske själv skulle välja att skriva en bok om, men Gunnarson får verkligen till det. Hon gör inte bara boken intressant,utan hon bygger upp en nyfikenhet hos läsaren. Man hungrar efter mer. 

Jag fascinerades över hur många olika folkkära låtar hon hittade med en klar underliggande mening. För varje kapitel stärker hon sin tes om sambandet mellan politik och musik. 

Läsupplevelsen var väldigt unik i sitt sätt, då författaren ibland refererade till sig själv, vilket gjorde att boken kändes väldigt personlig och rå. Den här väggen som brukar bestå av en osynlig berättarkaraktär fanns inte. Väldigt fint. 

Vare sig man gillar faktaböcker eller ej tror jag att alla kan läsa denna bok.